I backspegeln

Så här en liten bit in på det nya året kan jag konstatera att det har börjat bättre än det gamla slutade!

Innan jag skrevs ut från Rehab i december han jag vara med om min underbara rehabläkares plötsliga bortgång och begravning - tomrummet han lämnar efter sig är enormt och med tanke på min psykiska status just då är jag nästan förvånad att jag lyckades ta mig igenom den smärtsamma sorgen. Strax efter hans bortgång räckte det med att höra norska på radio för att jag skulle bryta ihop... ja, alltså - han var norrman. :o)

Bilderna visar de blommor som en del av oss patienter skickade till begravningen, som för övrigt var väldigt vacker - och skitjobbig!